Sitter och lyssnar på gamla punklåtar, mår åt helvete och jag kan inte leva utan att vara påverkad av någonting. Det känns åt helvete.
Ska följa med mamma till blomsterlandet och jag fick smälla i mig 7 ångestdämpande för det. De sydda såren är i princip läkta redan, tack och lov, det såg riktigt jävla illa ut. Jag minns inte så jävla mycket, men jag tror inte att jag skurit mig värre någonsin. inte bredare i allafall.
De tapetserar om i våran lägenhet, det är klart imorgon. Jag saknar hem, men jag är livrädd. Verkligen livrädd.
Jag vill bara kunna leva ett normalt liv utan självskadetankar, ångest och dödslängtan. Fuck this.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer gör mig varm i hjärtat<3