Jul.

1500 marschaller grejen gick skitbra. Det kom ett trettiotal och bohusläningen var där och intervjuade oss.
Bohusläningen
Vi hördes även i radio.
Radio väst

Lajvet i lördags var kul, det med. Det var första lajvet jag var med på den här terminen, och jag dog inte av ångest, bara nästan.

Jag mår väl ganska väldigt sådär. Jag orkar inte med jul och allt som hör till, inte något annat heller för den delen. Jag vill bara vara hemma och ligga i sängen, sova kolla på film, vara pillerhög och inte finnas. Men det får jag inte, jag ska på massa möten hela tiden, om det inte är för att hämta mediciner så är det tandläkaren, beroendeenheten eller Nina. Jag orkar inte springa runt hela tiden, men jag måste. Visst, jag kan skita i alla möten, men då är det ett garanterat fall neråt, nu finns det åtminstone en chans att det kan bli bättre. Jag tvivlar, men chansen finns.

Imorn ska jag köpa alkohol inför julen och fixa de sista julklapparna. Trots att jag har fryst hela förbannade dagen och varit förvirrad och desorienterad, så ska jag ge mig ut imorgon igen, yay, grattis till mig!

Okej, det har faktiskt hänt EN upplyftande grej idag. Peter Dorch (ta åt dig nu!) ringde, och som varje gång får han mig på bättre humör efteråt. Tack!<3

Nä, en cigg och lite piller, så försvinner förhoppningsvis ångesten en stund.